Utforska Qrisa™ - Svar på vanliga frågor om krishantering och vår plattform

Här hittar du svar på vanliga frågor om vår användarvänliga digitala krisledningsplattform. Lär dig om effektiv krishantering och hur Qrisa™ kan göra hanteringen av kriser enklare, säkrare och mer effektiv. Har du några frågor eller funderingar som vi inte har besvarat här? Tveka inte att höra av dig!

Qrisa™  är utformat för att ge organisationer verktyg för snabb respons i händelse av en kris. Systemet möjliggör snabb aktivering av fördefinierade krisplaner och checklistor, effektiv kommunikation och koordination mellan teammedlemmar och ger realtidsinformation om situationen. Detta innebär att ni kan reagera snabbt och organiserat vid kritiska situationer.

Qrisa™ integrerar på ett effektivt sätt övergången från beredskapsfunktionens arbete (t.ex. TiB) till aktivering av krisorganisation, krishantering respektive återgång. Systemet hjälper er att automatisera den initiala responsen, gå från reaktiv till proaktiv krishantering och påskynda  återhämtningsprocessen.

Data hanteras och lagras i Sverige i enlighet med offentlighets- och sekretesslagstiftningen och EU:s dataskyddsförordning (GDPR). Vi använder säkerhetsåtgärder såsom kryptering, autentisering och datahantering som uppfyller kraven för informationssäkerhet KLASS 3. 

Informationssäkerhet kan ses som en uppsättning administrativa och tekniska säkerhetsåtgärder för att bevara informationens konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet:

  • Konfidentialitet betyder att informationen är tillgänglig endast för de personer som har behörighet ta del av den.
  • Riktighet betyder att innehållet i informationen ska vara korrekt och inte kunna förändras av obehöriga.
  • Tillgänglighet betyder att informationen ska vara nåbar när den behövs.

I krisen när stressen slår till behöver arbetet kännetecknas av enkelhet, tydlighet och struktur. Qrisa™ är användarvänligt och intuitivt och kräver kort introduktion (onboarding) för både systemadministratörer respektive användare.

Utifrån era behov kan vi som strategisk partner även stödja er med utbildning, rådgivning och stöd – före, under och efter krisen. Med all vår kunskap och erfarenhet kan vi hjälpa er att få nödvändig förståelse för krisberedskap och krisledning, kunskap i hur man bör gå till väga och övning i hur man gör det.

Ja, Qrisa™ är anpassningsbart för att passa en mängd olika kriser och organisationsspecifika behov. Systemet tillåter användare att skräddarsy krisplaner, kommunikationsstrategier och responsprotokoll för att passa olika scenarier, helt baserat på er verksamhet och kontext.

Med Qrisa™ kan din organisation utforma en unik krishanteringsstrategi utifrån era specifika risker, strukturer och förfaranden.

Qrisa™ förbättrar beslutsfattandet under händelser och kriser genom att erbjuda detaljerade lägesrapporter och analyser. Systemet samlar in och presenterar data i ett lättöverskådligt format, vilket gör det möjligt för beslutsfattare att snabbt förstå situationens omfattning och komplexitet.

Detta skapar förutsättningar för välgrundade beslut baserade på aktuell och relevant information, vilket är avgörande för effektiv krishantering.

Vid er onboarding på Qrisa™ så sätter vi tillsammans upp och anpassar systemet med utgångspunkt i er aktuella krisorganisation. Organisation och relevanta åtgärder kan också fördefinieras utifrån specifika händelsetyper vilket möjliggör snabb och anpassad respons vid olika typer av händelser.

Ja, i Qrisa™ finns en inbyggd funktion för att både kunna läsa och redigera dokument på ett säkert sätt online, utan att behöva ladda ner lokalt till datorn. Dokumenten går att komma åt både via webb och app.

I Qrisa™ finns lättanvända, konkreta och väl beprövade verktyg för effektiv ledning och samordning. Verktyg som underlättar ert krishanteringsarbete. Vid er onboarding så hjälper vi er att lägga upp eventuella ytterligare organisationsspecifika mallar, checklistor och styrdokument som ni vill använda er av i ert krishanteringsarbete.

En händelsespecifik krisplan fungerar som en vägledning för vad som ska göras vid en specifik krissituation. Den innehåller checklistor och detaljerade rutiner för olika potentiella kriser.

Planeringen i Qrisa™ hjälper er att på förhand organisera och strukturera relevanta åtgärder som bör vidtas under en kris och säkerställer att alla nödvändiga steg följs för att minimera skadan och återställa normala förhållanden så snabbt som möjligt.

Qrisa™ innehåller en övnings- och träningsportal. Vid övning- och träning används systemet på samma sätt som om det vore en ”skarp” hantering och efter avslutad övning kan organisationen utvärdera arbetet med hjälp av exporterade data.

Övningar kan genomföras enskilt eller i grupp, med eller utan lärarhandledning och systemet kan förberedas (av mPowerment eller av organisationen) med olika typer av händelser som behöver hanteras på olika nivåer och roller. Detta medger att användaren kan arbeta och öva i systemet även mellan formella utbildningar.

Efter att krisen har avtagit, ger systemet möjlighet att analysera händelseförloppet, utvärdera genomförda åtgärder och skapa rapporter för framtida förbättringar. Denna data kan sedan stödja en gemensam utvärdering, t ex vid en After Action Review (AAR).

Qrisa™ innefattar även en funktion för att kontinuerligt (under pågående händelse) logga värdefulla lärdomar och insikter inför framtida utveckling.

Systemet har sin utgångspunkt enligt internationell standard för säkerhet, resiliens och krishantering (ex. ISO 22361:2022, ISO 22320:2018, ISO 22301:2019, BS 11200:2014).

För de delar av verksamheten som berörs i leveransen har vi ett ledningssystem för informationssäkerhet (LIS) som baseras på SS-EN ISO/IEC27001:2017. Ledningssystemet omfattar bland annat att samtliga säkerhetskritiska administrativa och tekniska processer är dokumenterade och vilar på en formell grund där roller, ansvar och befogenheter finns tydligt definierade.

Krisledning innebär att planera, koordinera och fatta beslut under en kris eller nödsituation för att hantera och minimera konsekvenserna.

Det handlar om att fördela resurser, kommunicera effektivt och fatta snabba beslut för att återställa normalläge vid en kritisk händelse.

Krisledning är en strategi för att hantera och mildra påverkan av oväntade och potentiellt skadliga händelser.

En central del av arbetet i en krisorganisation handlar om att höja förmågan att leda. Arbetet i en krisledning handlar därför om att på ett medvetet och strukturerat sätt hantera frågor kring:

situationen, det vill säga själva händelsen och dess konsekvenser.

arbetets inriktning, exempelvis vad man behöver uppnå och vilken väg man ska välja för att uppnå det.

samordning, det vill säga vem som gör vad, när och var.

En stab är ett stöd för att öka en organisations förmåga att leda. Vid en samhällsstörning blir en stab en tillfällig del i organisationen och stödjer linjen och dess chef. Arbetet i en stab kan beskrivas utifrån saker man gör och utifrån hur arbetet är organiserat.

Många organisationer har olika permanenta staber i sin verksamhet även i vardagen, men här avses tillfälligt stabsarbete som startas specifikt för att hantera en samhällsstörning under en begränsad tid. Staben byggs då upp som en tillfällig, extra organisationsdel som stöd till linjeorganisationen.

En stab kan benämnas som stab, särskild organisation, krisorganisation, förstärkt ledningsstöd eller något annat begrepp som organisationen har valt.

Stabs- och ledningsmetodik är ett strukturerat arbetssätt som kan användas för att hantera konsekvenserna av något som hänt, men det kan också handla om att hantera uppkomna risker för att undvika att något ska hända.

Den tydliga strukturen ökar möjligheten att samla in information, bearbeta och analysera informationen, ge förslag på handlingsalternativ samt planera, genomföra och följa upp fattade beslut. Stabs- och ledningsmetodiken blir därmed ett viktigt stöd för organisationens ledning och dess beslutsfattare vid en allvarlig händelse.

Många arbetsuppgifter är relativt lika i krisledningsarbetet, oavsett situation. Det kan också finnas arbetsuppgifter som bara är relevanta i vissa situationer, och alla arbetsuppgifter kommer inte heller att vara förutsägbara. Arbetsmomenten i en krisledning är att betrakta som ”byggklossar” som kan kombineras i vad man kallar funktioner. Det är denna sortering som ger krisledningen sin organisation.

Stabsarbetet delas in i olika funktioner. En vanlig benämning på dem är K0 till K9. Alla funktioner är viktiga för det totala arbetet med att klara av krisen. Att olika myndigheter har samma struktur gör det lättare att samverka.

Varje roll i en krisledningsorganisation är utformad för att möta specifika behov och utmaningar som uppstår under en kris. Samverkan och tydlig kommunikation mellan dessa roller är avgörande för en effektiv krishantering och i Qrisa™ finns smarta stöd för respektive roll i sitt uppdrag.

En stab kan behövas när organisationens chef och övriga delar i linjen tillfälligt behöver stöd. Det kan till exempel vara vid en samhällsstörning som hotar det skyddsvärda i samhället.

För att hantera händelsen kan organisationen behöva göra en mängd uppgifter samtidigt, många fler än i vardagen och i vissa fall mer komplexa. Dessutom ökar ofta tidspressen i hanteringen, osäkerheterna är stora och det kan finnas risk för förluster i form av liv, hälsa, miljö, ekonomi med mera.

Under dessa förutsättningar är det ibland svårt att hantera alla uppgifter inom den ordinarie linjeorganisationen. Ett sätt att stödja ledningsorganisationen är då att starta ett stabsarbete. Ett stabsarbete kan också påbörjas när det finns risk för att något ska inträffa eller inför en planerad händelse.

Ett stabsarbete bidrar till att organisationen klarar av att hantera olika tidsskalor i arbetet samtidigt. Det handlar både om att hantera sådant som redan har hänt, sådant som händer just nu och sådant som kan komma att hända. Även om det är en chef som beslutar om att tillsätta en stab och ger staben dess mandat, så kan staben i sig stödja flera olika beslutsfattare på olika ställen i organisationen.

För att så effektivt som möjligt kunna möta och hantera en kris bör varje organisation ha en fastställd krisorganisation. Krisorganisationen kan se lite olika ut, exempelvis beroende på verksamhetstyp och organisationens storlek.

För mindre organisationer kan det räcka med en mindre krisgrupp, med de grundläggande funktioner som behövs för en effektiv krisledning. Krisgruppen interagerar med den operativa verksamheten, organisationen, samt rapporterar till nämnd/styrelse. Ytterligare stödresurser kallas in till krisgruppen och till krisarbetet vid behov. Organisationen hanterar händelser i linjeverksamheten och mottar inriktning från och rapporter till krisledningen.

Större organisationer har ofta en central krisledning och mindre operativa krisgrupper. Organisationsövergripande krisledning hanterar strategiska frågor, information till nämnd/styrelse m.m. Den centrala krisledningen verkar på så vis styrande och inriktande för de underliggande krisledningarna, samt rapporterar till nämnd/styrelse. Operativ krisledning är utförande för central krisledning och hanterar verksamhetspåverkan (t.ex. verksamhetens kontinuitetsplaner eller IT:s återställningsplaner).

För internationella organisationer kan det finnas behov av ytterligare nivåer av krisledningar. Lokala krisledningar hanterar landspecifika frågor och stöttar övergripande krisledning genom underlag, inriktning, m.m.

Krisberedskap vilar på två ben: att minska sårbarheten i samhället och att förbättra förmågan att klara krissituationer. 

För att kunna åstadkomma detta behövs arbete i flera faser: före, under och efter krisen.

Före arbetar vi med
Förebyggande åtgärder: som minskar sårbarheten ex reservkraft.
Förberedande åtgärder: som planer och organisation för hantering av kriser, bemanning, utbildning, övning, lokalanpassning och utrustning.

Under
Hantering av krisen: t.ex. organisatorisk anpassning, inriktning, lägesuppföljning, information, avlösning och rapportering.

Efter
Utvärdering, utveckling, återanskaffning, ansvarsfrågor.

Kriser kan vara av många olika slag. Man kan aldrig helt förutse vad som kommer att hända. Därför måste man ha en generell förmåga, som man måste kunna lita till oavsett vad det är som inträffar. Med den som grund gör man sedan en anpassning till det som krävs i den aktuella situationen.

Krisplanen är ett operativt stöd för krisorganisationen och bör innehålla beskrivningar av de rutiner och verktyg, exempelvis mallar, som krisorganisationen ska utgå ifrån i den operativa krishanteringen.

  • Ta fram en krisplan som är anpassad till den egna organisationens förutsättningar och behov.
  • Krisplanen bör ligga på en detaljnivå som gör att den erbjuder stöd oavsett vilken typ av kris som inträffar.
  • Det är en fördel att hålla krisplanen kort och koncis, fokus bör ligga på att beskriva hur krisledningen ska arbeta, och inte detaljerade beskrivningar av vad som ska göras vid olika typer av kriser.

 

Exempel på övergripande innehåll/avsnitt:

  • Rutiner för larmning och aktivering
  • Kontaktlistor
  • Beskrivning av arbetsprocess samt relevanta checklistor och mallar för arbetet
  • Rollkort som beskriver ansvar och mandat för de olika funktionerna i krisledningen

 

Qrisa™ hjälper er att integrera organisationens krisplan med effektiva verktyg för krisledning, oavsett händelse.

Krishantering är den process som säkerställer att det finns en organisation (krisledning) samt fastställda rutiner för hantering av en krishändelse. Krishantering ska även förhindra att händelser utvecklas till en katastrof (där egna organisationen inte räcker till). 

Krishanteringen har en nära koppling till incidenthantering, genom att incidenter kan utvecklas till kriser, samt till kontinuitetshantering genom att krisledningen i varje kris bör beakta hur den kritiska verksamheten påverkas och om kontinuitetsplaner har aktiverats eller behöver aktiveras.

Organisationer bör arbeta med såväl incident-, risk-, kontinuitets- som krishantering i förebyggande syfte, det vill säga med avsikt att undvika oönskade händelser.

Vid en samhällsstörning är det av yttersta vikt att samhällets aktörer snabbt kommer igång och agerar. Många myndigheter har uppgifter av sådan särskild betydelse att de kan behöva hanteras omgående när en kris uppstår.

Tjänsteman i Beredskap (TiB) är en funktion som kan nås dygnet runt, året runt och som ska initiera och samordna det inledande arbetet för att upptäcka, verifiera, larma och informera vid allvarliga kriser.

Qrisa™ kan användas både för att registrera och hantera löpande incidenter (i exempelvis beredskapsfunktion) som vid större händelser och kriser, vilka kräver eskalering till krisledningar.

Lågintensiva kriser, som en pandemi, kan pågå under en längre tid och det är ofta svårt att veta när de börjar och slutar.

Högintensiva kriser är akuta och kräver omedelbar respons. Vid båda typerna av kriser är det viktigt med en effektiv krisorganisation som kan hantera situationen och dess konsekvenser.

Det svenska krishanteringssystemet baseras på följande grundprinciper:

Ansvarsprincipen

Det ansvar som en verksamhet har vid normala förhållanden gäller även vid samhällsstörning. Ingen tar över ansvaret från någon annan. Dock är varje offentlig aktör skyldig att samverka med andra enligt den utökade ansvarsprincipen. Ingen aktör äger samhällsstörningen utan flera aktörer kan ha en roll i en händelse.

Likhetsprincipen

En organisation som ansvarar för en verksamhet vid normala förhållanden ska hantera den på ett liknande sätt även under en samhällsstörning.

Närhetsprincipen

En samhällsstörning ska i första hand hanteras där den inträffar och av dem som är närmast ansvariga och berörda.

 

Utöver dessa principer bygger krishanteringssystemet på två uttalade typer av ansvar, geografiskt områdesansvar och sektorsansvar.

Krishanteringssystemet bygger på två uttalade typer av ansvar: geografiskt områdesansvar och sektorsansvar.

Geografiskt områdesansvar

Det geografiska områdesansvaret ligger hos kommunerna på lokal nivå, hos länsstyrelserna på regional nivå och hos regeringen på nationell nivå. Varje områdesansvarig aktör ansvarar för inriktning, prioritering och samordning av tvärsektoriella insatser före, under och efter en samhällsstörning i sitt geografiska område. Det kan till exempel handla om att samordna olika samhällsintressen och att samordna information till berörda målgrupper och media.

Sektorsansvar

Sektorsansvar är det ansvar statliga myndigheter har för sina sakfrågor av nationell karaktär, oavsett frågornas geografiska anknytning. Ansvaret ser olika ut beroende på vilken sektor som avses. Vid en händelse innebär detta att i första hand lämna expert- och resursstöd till regionala och lokala aktörer. Om en händelse berör flera ansvarsområden kan stödet behöva samordnas och stödet ske i samverkan med aktörerna och med gemensam inriktning och tydliga prioriteringar.

ISF

Vid samhällsstörningar kommer de hanterande aktörerna behöva samordna sina insatser, prioritera behoven och hjälpas åt för att kunna agera så effektivt som möjligt. För att kunna åstadkomma detta används en inriktnings- och samordningsfunktion (ISF).

En ISF är en tillfälligt sammansatt aktörsgemensam funktion för att sluta överenskommelser om inriktning och samordning. I praktiken är ISF möten, fysiska eller på distans, som berörda aktörer genomför för att komma överens om hur en samhällsstörning ska hanteras. ISF kan upprättas på såväl lokal nivå (kommun) som regional nivå (länsstyrelse). Överenskommelser kan även gälla ansvarsfördelning eller inriktning på det fortsatta arbetet. Avsikten är att åstadkomma större effekt i hanteringen av en samhällsstörning.

ISF-stöd

En ISF behöver ha en stödfunktion, ett så kallat ISF-stöd, som samlar in och sammanställer lägesbilder, gör analyser, tar fram underlag och förbereder mötena tillsammans med ordförande. ISF-stödet kan bemannas och utformas på olika sätt utifrån händelsens omfattning. Det kan bestå av allt från en enskild person till många personer från olika aktörer.

Business Continuity Management (BCM) är ett verktyg för en organisation att hantera händelser som orsakar ett avbrott i verksamheten. BCM innefattar såväl förberedande arbete för att undvika olyckor som återställning till en fullskalig fungerande verksamhet efter ett avbrott.

Qrisa™ hjälper er att integrera organisationens krisplan med effektiva verktyg för krisledning, oavsett händelse.

FAQ's

Kontakta oss personligen

Carl magnusson profile_qrisa

Carl Magnusson

Co-Founder

Fredrik sörlin profile_qrisa

Fredrik Sörlin

Co-Founder

Linda magnusson profile_qrisa

Linda Magnusson

Co-Founder

Redo att ta er krishantering till nästa nivå?

Låt oss visa och berätta mer om vad Qrisa kan göra för er under ett möte!