Den 1 januari 2027 ersätter LKRB, lagen om kommuners och regioners grundläggande beredskap inför fredstida krissituationer och höjd beredskap, nuvarande LEH. Den innebär ett utökat ansvar för kommuner och regioner och är en av de mest substantiella förändringarna av det kommunala beredskapslandskapet på många år.
Lagen ställer högre krav på bland annat utbildning och övning, informationsskyldighet samt att strukturer för ledning och samverkan ska vara etablerade i förväg. Det är ofta här utmaningen ligger. Många organisationer har planer, men färre har ett arbetssätt som fungerar i praktiken under press.
Vad lagen egentligen kräver
Det är lätt att läsa lagkrav som dokumentationskrav. Skriv en plan, ta fram en rutin, dokumentera rollerna. Bocka av.
Men LKRB går längre än så. Förarbetena är tydliga. Kommuner och regioner behöver skapa strukturer och former för ledning och samverkan som faktiskt fungerar när en allvarlig störning inträffar.
Samtidigt förtydligas statens styrning och uppföljning. Beredskapsarbete blir i högre grad en fråga om faktisk organisatorisk förmåga, inte bara intern ambitionsnivå.
Tillsynsansvaret förtydligas och utökas. Det innebär att brister i ökad utsträckning kan bli föremål för granskning och uppföljning.
Det förändrar incitamentsstrukturen. Beredskapsarbete går från att vara en intern prioriteringsfråga till att vara ett lagkrav med extern kontroll.
Vad som behöver vara på plats
LKRB ställer i praktiken krav på mer än planer och styrdokument. Kommuner och regioner behöver ha en struktur som fungerar i vardag, övning och skarp händelse.
Det handlar i praktiken om tre saker:
1. En struktur för ledning och dokumentation
När en kris uppstår behöver organisationen snabbt kunna aktivera rätt funktioner, skapa en gemensam lägesbild och dokumentera beslut, åtgärder och utveckling på ett spårbart sätt.
Här kan ett digitalt krisledningssystem som Qrisa vara ett konkret stöd genom att samla loggning, lägesbild, åtgärder, beslutsdokumentation och informationsdelning i en gemensam struktur.
2. Ett systemstöd som fungerar i övning och skarp hantering
LKRB ställer krav på utbildning och övning. Förmåga byggs sällan effektivt om övning sker i andra verktyg än de som används vid faktisk hantering.
Med Qrisa kan organisationen träna i samma struktur som används vid skarpa händelser. Det stärker metodik, rutiner och användbarhet när det verkligen gäller.
3. Förberedda processer för eskalering och samordning
En återkommande utmaning i många organisationer är övergången från löpande incidenthantering till aktiverad krisledning.
Med ett strukturerat systemstöd kan eskaleringsflöden, ansvarsfördelning, larmkedjor, åtgärdshantering och samlad lägesbild byggas in i ett gemensamt arbetssätt redan i förväg.
Ett år är tillräckligt, om man börjar nu
Att bygga krisledningsförmåga handlar sällan om tekniken i sig. Det handlar om att etablera arbetssätt, roller, struktur och träning.
Qrisa kan implementeras stegvis med behovsanalys, konfiguration utifrån organisationens struktur och utbildning av användare. Det skapar ett systemstöd som fungerar i vardagen, vid övning och under skarp händelse.
De organisationer som börjar nu har goda möjligheter att vara på plats inför 1 januari 2027. De som väntar riskerar att genomföra arbetet under betydligt större tidspress.
Frågan att ställa nu
- Hur snabbt kan ni etablera krisledning idag?
- Har ni ett systemstöd som fungerar i övning och skarp hantering?
- Är roller, informationsflöden och dokumentation tillräckligt strukturerade?
- Uppfyller er nuvarande lösning de krav LKRB i praktiken kommer att ställa?
Det är frågor som är klokt att besvara nu, inte när lagen redan gäller.
Vill du gå igenom hur er organisation förhåller sig till LKRB:s krav och vad Qrisa kan bidra med? Boka ett samtal: qrisa.se/boka-samtal
*Källor:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/statens-offentliga-utredningar/kommuners-och-regioners-grundlaggande-beredskap_hcb365/html/
